Från karantän till Nordpolen och tillbaka – på världens starkaste forskningsisbrytare

När coronapandemin tvingade Polarforskningssekretariatet att skjuta på sin expedition till Nordpolen krävdes nya tankar. För hur förbereder man en nästan två månader lång expedition där sjukdom inte är ett alternativ? Man sätter 80 personer i karantän, förstås. Vi bad Maria Samuelsson, koordinator för SAS 2021, berätta mer om förberedelserna inför polarexpeditionen till Nordpolen på världens starkaste forskningsisbrytare Oden.

- Första gången vi pratade med Lingmerths var i oktober 2020. Då hade vi beslutat att skjuta på projektet med förhoppning att istället kunna genomföra expeditionen 2021. En medicinsk grupp med bland annat regionens smittskyddsläkare hade då beslutat att karantän var vägen framåt, så min första fråga var egentligen ”Var kan vi sätta drygt 80 personer i karantän i två veckor?”, berättar Maria Samuelsson, koordinator för expeditionen.
 

En annorlunda hotellbokning under högsäsong

Det som först var ”en annorlunda hotellbokning” började ta form och efter att ha ringat in behoven kunde Lingmerths återkomma med några möjliga förslag. Trots sommarens högsäsong gick det att hitta 80 rum med pentry som lämpade sig för isolering i nästan två veckor. I karantänen ingick även PCR-testning före och i slutet av isoleringen, samt fullpension i ordets alla bemärkelser.

- Allt gick smidigare än förväntat. Karantänplaneringen var som en hel expedition i sig självt, i och med att vi aldrig har gjort det förut. Både Lingmerths och hotellet har varit involverade redan från planeringen och hjälpt till med att se över logistiken och testa scenarier. Det blev en gruppinsats!

Båt med deltagare som lämnar karantänen och åker ut mot Oden. Film: Polarforskningssekretariatet, Maria Samuelsson

Lärdomar som lever kvar efter pandemin

När karantänen var avklarad slussades deltagarna med buss till hamnen för att därifrån borda isbrytaren. Vanligtvis brukar man gå på båten i norra Norge för att därigenom spara restid för forskare och personal från Polarforskningssekretariatet. Årets resa blev därför ett par veckor längre än vad den brukar vara, men det visade sig vara raka motsatsen till dåligt.

- En av sakerna vi märkte var att de där extra veckorna på båten gav oss tid att förbereda ännu bättre och hinna med det som kanske hade blivit ogjort annars. Så det är något som vi kanske kommer ta med oss till framtida expeditioner. På samma sätt känns karantänen som en åtgärd som i någon form kommer finnas kvar även i framtiden. Med så många människor på en relativt liten yta är det väldigt fördelaktigt att lämna alla sjukdomar och virus på hemmaplan, säger Maria.

Lingmerths roll före och efter expeditionen

Utöver planeringen kunde Lingmerths också hjälpa till med inresandet av forskare från andra länder, då restriktionerna kunde ha satt käppar i hjulet.

- Två av forskningsprojekten anslöt från Storbritannien där inresan var allt annat än enkel. När det sedan var dags att ta sig hem var det också en lättnad att få hjälp med flyg, hyrbilar och tåg till alla ganska trötta deltagare som bara ville komma hem, berättar Maria.

Expeditionskoordinator Maria Samuelsson, kapten Mattias Petersson och chief scientist Pauline Snoeijs Leijonmalm är nöjda då Oden har nått Nordpolen för tionde gången. Foto: Polarforskningssekretariatet, Joachim Gyllestad

Fortsättningen för forskningsprojekten SAS

Synoptic Arctic Survey, eller SAS, är ett internationellt projekt som syftar till att kartlägga Arktiska oceanen. Det innebar att rutten gick till platser där ingen människa har varit förut, där sjökorten inte ens stämde. Till sin hjälp hade man Oden – världens starkaste forskningsisbrytare. Och överlag har expeditionen varit lyckad.

- Vi hade ett ambitiöst program och har såklart fått lösa många problem längs vägen, som det alltid blir. Vår forskningsledare Pauline, som håller ihop allt, är nöjd med projektet och forskarna har fått mycket data att kunna arbeta vidare med, säger Maria Samuelsson.

Nyfiken isbjörn. Foto: Polarforskningsinstitutet, Maria Samuelsson

Med sig hem har deltagarna, utöver insamlade data, också alla de goda minnen de har skapat längs vägen. Ett av de tydligaste minnena för Maria var när en nyfiken isbjörn dök upp och stannade kvar ett bra tag.

- Det var vid den sista isstationen, där vi också hade landgång så alla kunde gå ner på isen och vandra runt. En stund efter att alla var tillbaka på båten så dök en isbjörn upp och började undersöka vår båt. Den stannade flera timmar, vilket blev ett välkommet och härligt avsked för expeditionen.

Vill du läsa mer om SAS expedition, och forskningen de genomför, finns det att läsa på polar.se. Där kan du också följa deras blogg, som delar bilder och tankar om expeditionen – hela vägen från Nordpolen.